...men vi är fullsatta.

Klockan är 19.40 och jag har redan fått tacka nej till gäster då restaurangen redan är fullsatt- inne och ute.

I kväll ska jag ut och äta middag med min 4W-väninna. Hon behöver lite stöttning då hon idag avskedade sin barnflicka. Barnflickan har börjat kallas sig själv för mamman och att min väninna skulle vara en dålig mamma då hon låter sina barn gråta samt hon påstår att hon inte tycker om sina barn då hon har barnflickan. Jag hade oxå avskedat min barnflicka om jag hört samma rykte på stan!

Ni förstår att thailändare kan absolut inte låta ett barn gråta. De är så konflikträdda att de mutar barnen med vad som helst, bara de inte gråter. Tex med mina barn, när de är på stranden så gråter de aldrig MEN de får oxå alltid sin vilja igenom och om det skulle uppstå en gråtattack så distraheras barnen.

Thailändare säger även att det är inte bra för barnens hals att gråta! HAHAHA de skulle bara veta hur mycket mina barn gråter här hemma. Hade BRIS funnits hade jag blivit anmäld av alla thailändare jag känner. Fast i svenska mått så är jag nog en riktigt bra mamma. Tror jag iallafall. Och hoppas.

Nu funkar hemsidan!!

Igår åkte mannen ner till Koh Lanta och kommer inte hem fören imorgon. Var lite nervös för att sova själv så jag lät kidsen somna i min säng. Efter ett par timmars "fighting" med sonen så bar jag in honom till sin säng. Jag somnade gott men vaknade av ett ljud vid dörren. När jag öppnade ögonen blev jag förvirrad för det var ljust ute. Inbrottstjuvar brukar väl inte försöka göra inbrott i dagsljus? Jag låg kvar i sängen på helspänn och gick in i en liten liten chock när jag hörde krafsandet och lirkandet på dörrlåset igen. Jag tog mig i kragen, gick upp och gjorde mig redo för en thai-boxnings fight. När jag hoppar fram från mitt gömställe så möts jag utav en glad pojke som skrattande ropar: - Mamma! och sedan vänder sig om och fortsätter att försöka låsa upp dörrlåset.

Så inbrottstjuven var i själva verket min son som försökte rymma!