Idag har det varit en bra dag med kidsen. Jag har hanterat dotterns trots som experterna säger att man ska göra. Jag har uppmuntrat allt det positiva hon gjort och försökt tala lugnt och sansat när trotsen börjat ta överhand. Att de just nu badar och jag har sagt åt dem 8 ggr att de inte ska sätta på vattnet, det är en annan sak... Lösningen är att imorgon inköpa ett bundband så att de inte kan öppna kranen!

Dagen har varit oerhört lång och påfrestande. Jag känner mig som en rutten och dålig mamma. Jag är så trött känslomässigt. Varför kan dottern inte bara göra som jag ber henne? Varför allt detta tjat? Varför all motvilja? Varför alla Varför då? Och varför en son som kopierar allt som storasystern gör? Varför saknar jag all energi och tålamod som alla andra mammor verkar ha? Hur hanterar andra sina döttrars trots? Jag gör verkligen mitt bästa men jag frågarsätter min förmåga varje kväll.

Men en sak är säker, jag skulle aldrig vilja byta bort den här dagen. Jag älskar mina små liv och jag vet att vi kommer att fixa det här. Det gör oss alla säkert mycket starkare, i slutändan.

Nu förtjänar jag en coca-cola, en chokladbit och en bok. Disken skiter jag i!

Igårkväll var jag hemma hos en kompis och åt middag. Hon är gift med en thailändare som är muslim (en muslim kan/får aldrig konvertera om till en annan religon så därav fick hon helt enkelt bli muslim). Här finns det muslimer som tar religionen på största allvar och sedan finns det andra som ser lättare på religionen. Min kompis man är den senare katogorin. Så han åkte iväg och köpte ett gäng med öl till oss. Det gick utmärkt så länge vi drack upp alla ölen och såg till att slänga soporna före deras barnflicka började jobba dagen därpå. För några spår fick vi absolut inte lämna...??

Hur överlever man sin dotters trotsålder????????

Igår kom mannen hem igen och det var så skönt att få sova hela natten. Efter 2 nätter med dålig sömn så tog det inte många minuter för mig att somna. Jag känner mig riktigt utvilad idag.

Sitter och surfar på flygresa till Sverige. Någon som känner till något bra flygbolag? Som det ser ut nu så är planen mitten av juli och en månad framåt. Destination Göteborg och Sundsvall. Mer orkar vi inte (kanske ska skriva i Jag-form, för mannen är inte informerad ännu).

Sitter även och letar sommarstuga. Skulle så gärna vilja köpa en liten stuga så man har sitt när vi åker till Sverige. Då skulle vi absolut spenderat mycket tid i Sverige. Det börjar bli jobbigt att bo hemma hos andra nu när vi är 4 stycken.

Nu ska jag ta och åka en sväng på moppen och se vad som sker i byn idag. Därefter ska jag åka och hämta kidsen.

Imorse när jag körde dottern till skolan så upptäcker jag ett konstigt dunkande ljud. Punktering på ena bakdäcken. Så jag och barnen gick ut och satte oss på huk och tittade på skadan. Då lägger min dotter sin arm runt min hals och säger:

-Mamma, var inte ledsen. Det här ordnar vi.

En stund senare kom chafförs-trion i 2 bilar och gav mig en bil och sedan fixade det resten. 2 timmar senare fick jag tillbaks bilen och spiken i däcket var utdragen och hålet lagat. Allt för 150 Baht. Ibland är det här landet underbart.

Idag började det en ny tjej på dotterns skola. Hon är 100 % västerlänning med blont hår och när hon fick syn på min dotter (vi kom ju försent till skolan) så sprang hon fram till henne. Jag frågade vart hon kom ifrån och svaret blev Phuket. Hehehe. Jag tänkte mest på nationaliteten. Föräldrarna träffade jag i eftermiddags och de kommer ifrån Schweiz. Det skiljer 13 dagar mellan våra döttrar så vem vet, de kanske blir goda vänner.

Idag åkte mannen till Koh Lanta för att imorgon åka vidare till Phuket. Så jag och kidsen blir själva ett par nätter. Vi får väl se hur det går. Dottern envisas med att vakna varje natt vid 02.30 och därefter kan jag inte somna om. Det blir säkert bra i slutändan.

 Jag glömde säga att min mamma var lastgammal oxå. Det är något som jag däremot INTE är! Visst, kroppen kanske börjar visa lite 30-års tecken men mer än så är det inte. Jag är pigg som en lärka och ung som en skönhet.

 Igår när jag duschade fick jag en rejäl tankeställare. Min mamma var 19 år när hon fick mig. Idag är jag 33 år och har en snart 4-årig dotter som kan driva mig till bristningsgräns emellanåt. Hon gör allt som jag ber henne att inte göra, hon ifrågarsätter allt och har alltid ett bra svar och om hon inte har det så använder hon sin charm för att ta sig ur situationen.

Så igår när jag duschade gick det upp för mig att när min mamma var 33 år hade hon en tonårstjej! Jag var 15 år. Hur f-n fixade hon detta? Jag menar, jag var nog inte alltid världens snällaste i tonåren. Jag kan knappt kontrollera min dotter som är 3 år och 10 månader!

Så mamma om du läser det här, jag lovar att jag aldrig mer ska tjat och jag ska alltid lyssna på vad du säger OCH göra som du säger (om du ger mig ett bra råd, vill säga). Jag ska göra mina läxor (om jag får för mig att börja plugga igen), städa mitt rum, äta min mat. Med andra ord, jag ska vara den perfekta dottern! Jag älskar dig!